Helgen är över...

Fredagen blev intensiv. Jobbade halva dagen och var på utbildning hela eftermiddagen. Kom hem och hjälpte Ebba förbereda inför sin "tjej-kväll". Dörrklockan ringde till och en efter en började de strömma in. Jag kan lova att ljudnivån var hög när ett helt gäng trettonåriga tjejer försöker överrösta varandra... Fika och dricka och godis och framochtillbakamellan rummen och samtidigt skulle jag hålla mig undan och dessutom roa Frej och hans kompis Daniel (som skulle sova över)... Några vändor till tvättstugan hann jag också med mellan varven. Kvällen kulminerade i att hela tjejgänget stod i hallen och sjöng "Staten och kapitalet" med sina ljuva stämmor. Jag säger bara; PUST! Kan lova att kudden var efterlängtad...

På lördagen blev jag väckt tidigt av grabbarna som ville spela dator... så det var bara att kravla sig upp mot kaffebryggaren och därefter röja efter gårdagen och förbereda dagens kalasande...

Ebba och jag åkte och hämtade en gratistårta, sen hem och dejta dammsugaren. Skjutsade grabbarna till Busborgen, hem och vände åter, för de fick visst inte vara där utan vuxen. Fixade till resten och därefter började "tjocka släkten" invadera lägenheten och "fest" nummer två tog sin början. På kvällen när alla vännerna gått hem, packade vi in oss i bilen och tog genvägen förbi Bäckby för att slutligen parkera på Viksäng och hem till Thomas...

Det blev dock en lugn kväll och jag blev ompysslad och gjorde inte så mycket väsen av mig.

Vaknade sent på söndagen, men kroppen låg kvar och vägrade att gå upp. Thomas fick ta alla morgonbestyr med ungdomarna medans jag låg och bara låg...Hela jag hade tagit "Stopp" och det gick bara att ligga där jag låg. Jag antar att det var en protest från den inre mig, till mig själv om att nu var det nog! Dags att varva ner... Fick tillslut iväg ett sms så Thomas kunde komma med kaffe...(latmask blev jag kallad) Klockan var nog närmare tolv innan jag stack ut huvudet från sovrummet... Såg en film på tv´n innan jag var vid så pass mycket liv att Thomas och jag kunde ta en promenad ner mot Skitviken... Den trasiga, ensamma nallen låg kvar på samma plats, numera omgiven av höstlöv... Det verkar så hjärtlöst att bara ha lämnat den där.. Jag känner verkligen för denna nalle... Vilket liv, vilket öde... ska försöka hålla er uppdaterade...

Hemma efter 7 på kvällen och efter lite kvällsmat och kvällsbestyr tillsammans med Ebba och Frej så sitter jag i skrivandets stund med en kopp kaffe och gäspar...

Godnatt allihopa. Imorgon är det "Äntigen måndag"