En sång för de hemlösa

Packade in mig i det mesta jag fann i klädväg och tog cykeln till jobbet idag... kallt och slirigt så det förslog... svor lite tyst för mig själv att jag inte tog en varm bil istället, men ekonomin, miljön och friskvård hade jag tänkt att jag skulle hylla dagen till ära... Cyklade förbi en man med storpackningpå cykeln... sovsäck och plastpåsar... Undrar var han hade sovit inatt. Det var frost på den ihopknölade sovsäcken och det är då man inser att man har det ganska bra. Jag har tak över huvudet, fast jobb, bil och 2 friska underbara barn, en fantastisk särbo och 2 lika fantastiska "bonusbarn", vänner, familj, kolleger, jag lever i ett fredligt land, jag har mat på bordet... osv.... och ändå gnäller jag ibland... kom att tänka på en låt från Totta Näslunds skiva "Duetterna", som heter "Kallt, kallt, kallt"... här framförd i en förkortad nästäppt version av MIG... En sång för de hemlösa: