Frågor till energi‐ och miljötalesmän inför valet 2010

Enkät enligt samtal om vattenkraften, från älvräddarnas samorganisation, genom Christer Borg 1. Riksdagsbeslutet 2006 tog riksdagen ett beslut att regleringsföretagen ska åläggas att bygga fiskvägar i de reglerade älvarna. Det har behandlats i Bostadsutskottet, som menade att frågan var viktig och borde behandlas särskilt och skyndsamt. Sedan dess har inget hänt med det beslutet. Däremot har vi fått en ny lagstiftning, vattendirektivet, som bland annat brottas med hur man överhuvudtaget ska komma framåt med ett av de miljöproblem som våra vatten är utsatta för. För att våra vatten ska uppnå målet ”god ekologisk status” alternativt ”god ekologisk potential” måste ”fysiska förändringar” åtgärdas. Det absolut vanligaste och allvarligaste problemet i den kategorin som vattenmyndigheterna pekar ut i sina åtgärdsprogram är just vattenkraftsdammar. Trots det har vattenmyndigheterna inte tagit med riksdagsbeslutet i sina åtgärdsplaner. Miljöprocessutredningen föreslår i sitt betänkande, som ännu inte skickats på remiss, att nuvarande ordning med omprövningar som initieras och drivs av Kammarkollegiet är den bästa modellen. Med de resurser som Kammarkollegiet har kommer det att ta flera hundra år innan detta är klart och då är förmodligen både lax och ål utrotade. Samtidigt visar statistik över de omprövningar som gjorts sedan 1999 att miljödomstolarna allt som oftast dömer som om den gamla vattenlagen fortfarande gäller, man vantolkar helt enkelt miljöbalkens portalparagrafer. En lag eller föreskrifter enligt taget riksdagsbeslut skulle lösa ovanstående problem. Energimyndighetens långtidsprognos om energiläget nationellt, som delas av de flesta stora aktörerna på marknaden, pekar på att det inte är någon som helst risk för energibrist. Forskare från KTH kan också visa att den svenska vattenkraften utan problem kan hantera regleringsbehovet från upp till 30 TWh vindkraft. Vad kommer du och ditt parti att göra i frågan om riksdagsbeslutet under kommande mandatperiod? 2. Elcertifikat – storskaliga vattenkraften Vattenkraften är färdigutbyggd enligt flera riksdagsbeslut under 80‐ och 90‐talen. Nationalälvarna kan också ses som en slutpunkt på utbyggnadseran. Dessa beslut beror på att vattenkraft är det sämsta förnybara energislaget sett ur perspektivet biologisk mångfald och förstörda ekosystem. Trots det får kraftbolag elcertifikat för effektiviseringar som många gånger handlar om mer ingrepp i naturen, trots att en stor vinst skulle kunna ske enbart på interna moderniseringar, som byte av turbiner och andra tekniska detaljer. Den storskaliga gamla vattenkraften är dessutom det absolut lönsammaste energislaget och vissa exempel visar att kraftbolag får ut flera gånger mer via elcertifikatsystemet än vad effektiviseringarna egentligen kostar. Vad kommer du och ditt parti att göra i frågan om elcertifikat för den storskaliga vattenkraften? 3. Elcertifikat – småskaliga vattenkraften Den småskaliga vattenkraften lider av exakt samma typer av miljöproblem som den storskaliga, förutom att erosionsskador från regleringsdammar inte förekommer i de flesta fall, eftersom så kallade ”strömkraftverk” är den vanligaste typen. Torrlagda älv‐ och åfåror samt vandringshinder för fauna är dock lika vanligt i den småskaliga som i den storskaliga vattenkraften. Biologisk mångfald måste integreras i klimatarbetet anser FN:s sekretariat för biologisk mångfald, liksom det också visas i rapporten Planetory Boundaries från Stockholm Resilience Centre hösten 2009. I det nationella miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” står att ”Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras…”. Samtidigt visar undersökningar utförda av Älvräddarnas Samorganisation att många småskaliga kraftverk, i princip i varje län där de förekommer, inte har några moderna tillstånd. De har helt enkelt inte prövats enligt miljöbalkens krav på verksamheter med ”betydande miljöpåverkan” som all vattenkraft ska anses ha enligt samma balk. Vad kommer du och ditt parti att göra i frågan om elcertifikat för den småskaliga vattenkraften? Enkäten kommer att publiceras på http://www.blogger.com/www.fiskejournalen.se och www.alvraddarna.se samt ett antal andra webbsidor med anknytning till miljö- och sportfiske. Svaren kommer också att redovisas i kommande nummer av Fiskejournalen. Måndag 13 september kommer de första svaren att börja publiceras.