Irish International Fly Fair 2011

Vet inte riktigt vart jag ska börja, det har varit fantastiska dagar och jag har nog inte landat i nuet riktigt än. Killyleagh, en fantastisk liten sagostad, fylld med generösa och härliga människor. Första natten tillbringade vi hemma hos Stephen Kennedy, en av organisatörerna, och det blev många skratt och en och annan whiskey fram till småtimmarna. Det var skönt att ha hela fredagen att bara acklimatisera sig och lyssna in dialekten. Vi bodde i ett av slottstornen och det var så vackert. Vaknade lite lagom nervös på lördag morgon och tyckte att jag inte hade något alls där att göra... Men det var bara att ta tjuren vid hornen och gå ner tillsammans med de andra flugbindarna och lyssna på när stadens Borgmästare förklarade mässan öppnad. Visst har jag bundit flugor för publik förut, men det här var någonting annat. Liksom mera på riktigt. De två mässdagarna gick så fort och jag hade kunnat suttit kvar där än och bundit. Jätteroligt med allt folk och det intresse som visades. Jag band Bäcksländor och Caddis med hjälp av J:son system, och allt flöt på över förväntan. Visst var dialekten svår att begripa ibland, men F*n vad roligt det var och väldigt lärorikt. På måndagen var staden lika lugn som när vi kom och vi bara gick runt och njöt av allt det vackra. På tisdagen hann vi med en rundtur i de konfliktdrabbade delarna av Belfast, (skrämmande och intressant) innan vi tog bussen tillbaka till Dublin och vidare med RyanAir back to Sweden... Att vi fick soppatorsk på väg hem från Skavsta och att Avgassystemet gav upp väl hemma i Västerås är en helt annan historia... Men här är Min Historia från Irish International Fly Fair 2011